
Jordarten är det lösa material som ligger ovanpå det fasta berget. Om vi bortser från organiska jordarter, t ex torv, har jordmaterialet har någon gång brutits loss ur en bergart. Sedan har materialets avsatts på den plats det ligger. Man kan indela jordarterna på många sätt, bl a efter hur jordarten avsatts.
Colluviala jordarter bildas genom att material långsamt flyttas nerför sluttningar. Det är alltså gravitationen som skapar dessa jordarter.
Havssediment avsätts i relativt stillastående vatten, t ex breda flodbäddar. I denna miljö kan även de allra minsta partiklarna sedimentera, och resultatet blir djupa, tunga jordar med mycket finkorning material. Denna typ av jordart hittar vi på den bördiga Plaine d´Alsace.
Man indelar jordpartiklar efter deras storlek.
Svenska |
Engelska |
Franska |
diameter |
| Block | Block | Bloc | >600 mm |
| Sten | Pepple | Pierre | 60-600 mm |
| Grus | Gravel | Gravière | 2-60 mm |
| Sand | Sand | Sable | 0.063-2 mm |
| Silt | Silt/Loam | Vase | 0.002-0.063 mm |
| Ler | Clay | Argile | <0.002 mm |
Man skall skilja på lermineral, ler och lera. Lera är en jordart med mer än 30% ler. Tunga jordarter som inte kan klassas som lera, kallas på engelska loam, på franska lehm eller terre grasse (fet jord).
Vinrankor behöver vatten och värme.
Med vatten är det så att lagom är bäst. Jorden skall vara väldränerad men får inte torka ut för lätt. Ju grövre jordarten är, ju mer väldränerad är den.
Leror har mycket hög vattenhållande förmåga på grund av kapillärkrafter mellan lerpartiklarna. Lerjordar bli lätt alltför fuktiga vattenmättade, men om de torkar ut får växterna det mycket svårt att suga vatten ur jorden. Ren lera är därför direkt olämpligt för odling av kvalitetsviner.
Helt sandiga jordar håller väl lite vatten. Torra år kan rankorna sloka, mognaden blir forcerad och när skörden kommer saknar druvsaften balanserande syra. Det bästa är en väl avvägd blandning med ler, sand och grus med viss mullhalt.
I alla nordliga vinområden måste vinrankorna ha optimal värme druvorna skall kunna mogna under den bleka höstsolen. Därför är uppvärmningen av jorden en avgörande faktor. Tre faktorer avgör hur varm, d v s hur hög temperatur, jorden får.
Solintrålningen avgör det totala energiinflödet. En vingård som lutar 30-60 grader och är orienterad mot syd till syd-ost tar emot maximalt med solljus per kvadratmeter.
Absorptionen av solljus avgör hur mycket energi som kan omvandlas till värme i jorden. Ljusa jordar reflekterar mycket solljus, medan mörka jordar absorberar energi som värmer jorden. Denna värme avges sedan långsamt under kvällen och natten.
En tung, vattenrik jord kräver mer energi för att värmas upp än en lätt jord. Lerjordar är alltså trögast och betraktas som "kalla" jordar. Typiska "varma" jordar är sandiga med mörka bergarter, t ex skiffer. Ljusa, kalkstensrika jordar reflekterar så mycket ljus att de kan vara "kalla" även om de inte är lerhaliga.