Vinodling i Alsace

Vingårdens decennium i Alsace

Under 1990-talet skedde en fantastisk utveckling i vinkällaren. Ökad förståelse av processerna kring fermentering och stabilisering, förbättrad teknologi och hög investeringsvilja har gjort att dagens Alsaceviner aldrig är dåliga.

Men nu vänds uppmärksamheten mot vingården. Grundtanken är att om vinrankan får optimala betingelser blir frukten av högsta klass. När druvan befriats från musten som skall bli vin bör vinmakaren intervenera så lite som möjligt. Människan skall stå tillbaka för naturen, terroir skall överordnas teknologin.

I Alsace finns två beskärningssystem, enkel och dubbel Guyot. Dubbel Guyot är den bästa metoden, där två ∩-formade grenar (baguettes) bär upp de fruktbärande skotten. Skotten binds upp till horisonala vajrar så att de bildar en jämntät, vertikal häck. Se bild.

I AOC Alsace gäller följande regler för uppbindning (pallisage ) och beskärning (taillage):

Beskärningen syftar till att stimulera men även begränsa skottsättning och fruktsättning, samt att forma plantan så att den kan ge jämn avkastning under upp till ett halvt sekel.

Uppbindningen formar plantan så att balansen mellan grönmassa (fotosyntes) och frukt blir optimal, och att man får bästa möjliga ljusexponering till plantan. Vidare skall luftgenomströmningen vara tillräcklig för att undvika röta under mognadsperioden.

Totalt tar arbetet i vingården 140 timmar i anspråk per hektar.

Månad	Aktivitet
Nov - mars	Beskärning
April	Nyplantering
Maj	Uppbindning
Juni	Insektsbekämpning
Juni - juli	Uppbindning, ansning, besprutning
Juli - augusti	Gallring (vendange vert)
September	Ansning och skörd
Oktober	Skörd och ympning
November	Eventuell skörd

Under sommaren reducerar klipper man bort en ansenlig del av klasarna för att hålla avkastningen nere. Detta kallas "grön skörd", vendange vert, och görs i juli. Sker det för tidigt kommer de återstående klasaran annars att bli större, och om det sker för sent har det ingen effekt.

På senare år har man dock förstått att vendange vert är direkt kontraproduktivt. Om man klipper bort ofärdiga klasar kommer vinrankan reagera med att sätta ännu fler klasar året efter. Marc Hugel, chef för vingårdarna på firman med samma namn, har berättat att man genomförde vendange vert systematiskt på 1980-talet. Första året lade man 200 timmar på detta, men antalet klasar ökade år från år tills det hela antog helt absurda proportioner. Efter några år behövde man 1300 timmar för att genomföra vendange vert! Då slutade man helt, och efter något år hade vinrankorna återgått till normal fruktsättning.

Däremot kan man knipsa bort fruktämnen tidigt på våren utan att det ger problem.

Fulla rader behövs

Man kan ofta se nyplanterade, ynkliga plantor mitt bland halvsekelgamla stockor. Orsaken till att man vill ha fulla rader är inte för att hålla uppe avkastningen, utan för att man inte vill låta rötterna hos befintliga stockar få en chans att etablera sig ytligt.

Extremt högt pH kan ge brist på järn

På vissa hålla ser man små partier av stockar med gula löv i vingårdarna. Detta fenomen beror på att det finns fickor finkornig kalk som skapar extremt högt pH-värde i markvattnet. Vinplantan kan då inte ta upp spårämnet järn ur marken vilket försämrar kloraplasternas funktion i vinbladen. Det normala är annars att stocken rötter utsöndrar vinsyra som förmår att sänka pH i rothårens absoluta närhet, varvid järn blir lösligt.

Vingården kan skötas på flera sätt

Man kan urskilja fyra olika idéer kring hur vingården ska hanteras. Allmänt gäller att markvegetationen håller fukten kvar i jorden, och binder kväve som annars skulle gått förlorat. Vid eventuell plöjning vänds organiskt material ned i jorden, vilet höjer mullhalten. Mullen förbättrar den vattenhållande förmågan, stimulerar markens mikrober och tjänar som förråd för näringsämnen. Dessa illustreras nedan.

Normal metod Varannan rad har vegation, bland annat för att bära maskiner, medan varannan bearbetas. Detta sker omväxlande år från år. Ogräset, eller insådd stråsäd, hålls efter genom att klippas, vältas eller bearbetas med trimmer några gånger per år. Vegationen tvingar ner stockarnas rötter på djupet.
Progressiv metod Varannan rad tillåts växa upp, ofta med insådda ärtväxter som binder kväve. På det viset minskas behovet av näringstillförsel i form av kompost.
Gammaldags metod Var eller varannan rad besprutas med herbicider. Detta leder till hög marktemperatur på sommaren (över 40C) varvid det organiska kolet bryts ner och marken förlorar sin förmåga att hålla kvar näringsämnena.
Extremt progressiv metod Konkurrerande vegetation tillåts växa helt fritt, varvid vinranorna utsätts för en hård, naturlig konkurrens som håller nere tillväxten. Behovet av beskärning minskar, men allt arbete med att ordna årsskotten måste göras manuellt.