Alsace wine

Vinodling i Alsace

Vingårdens decennium i Alsace

Under 1990-talet skedde en fantastisk utveckling i vinkällaren. Ökad förståelse av processerna kring fermentering och stabilisering, förbättrad teknologi och hög investeringsvilja har gjort att dagens Alsaceviner aldrig är dåliga.

Men nu vänds uppmärksamheten mot vingården. Grundtanken är att om vinrankan får optimala betingelser blir frukten av högsta klass. När druvan befriats från musten som skall bli vin bör vinmakaren intervenera så lite som möjligt. Människan skall stå tillbaka för naturen, terroir skall överordnas teknologin.

Totalt tar arbetet i vingården 140 timmar i anspråk per hektar i en viss årsrytm..

Månad
Aktivitet i vingården
Nov - mars
Beskärning
April
Nyplantering
Maj
Uppbindning
Juni
Insektsbekämpning
Juni - juli
Uppbindning, ansning, besprutning
Juli - augusti
Gallring (vendange vert)
September
Ansning och skörd
Oktober
Skörd och ympning
November
Eventuell skörd
December
Kupning (frostskydd)

I Alsace finns två beskärningssystem, enkel och dubbel Guyot. Dubbel Guyot är den bästa metoden, där två böjda fjolårsskott (baguettes) som bär upp de fruktbärande skotten. Skotten binds upp till horisonala vajrar så att de bildar en jämntät, vertikal häck med två meters höjd.

De två fjolårsskotten får ha tolv fruktbärande skott för Vin d'Alsace och åtta skott för Alsace Grand Cru. De bästa druvklasarna kommer på skott tre och fyra.

Blomning och beskärning

Blomningen inträder i slutet av maj eller i juni och varar två-tre veckor. En tidig blomning medför risk för frost. En sen blomning vara tidigare ett problem, men klimatförändringarna har förkortat tiden från blomning till skörd vilket idag gör det önsvöärt med en sen blomning. Blommorna är självpollinerande och behöver alltså inte insekter till sin hjälp. Efter pollineringen ska det ske en befrukting. Det sker genom att det bildas ett rör från pollenkornet som leder "spermier" ner till "ägget" i pistillen. Om det är kallt väder utvecklas inte dessa rör och själva befruktingen blir dålig.

Beskärningen syftar till att stimulera men även begränsa skottsättning och fruktsättning, samt att forma plantan så att den kan ge jämn avkastning under upp till ett halvt sekel. Här ligger också en svårighet som skiljer agnarna från vetet: det krävs stor skicklighet för att år efter år välja ut de de fruktbärande fjolårsskotten som ska bära druvklasarna.

Uppbindningen formar plantan så att balansen mellan grönmassa (fotosyntes) och frukt blir optimal, och att man får bästa möjliga ljusexponering till plantan. När skörden närmar sig minskar behovet av bladmassa för fotosyntes. Vidare skall luftgenomströmningen vara tillräcklig för att undvika röta under mognadsperioden. Därför ansas vinstockarna veckorna innan skörd.

Besprutning med svavel mot mjöldagg är oundviklig. Fuktig år kan det behövas tio beprutningsomgångar för att förhindra att blad och druvkart infekteras och skadas.

Under sommaren reducerar är det vanligt att ta bort en ansenlig del av klasarna för att hålla avkastningen nere. Detta kallas "grön skörd", vendange vert, och görs i juli. Sker det för tidigt kommer de återstående klasaran annars att bli större, och om det sker för sent har det ingen effekt.

På senare år har man dock förstått att vendange vert är direkt kontraproduktivt. Om man klipper bort ofärdiga klasar kommer vinrankan reagera med att sätta ännu fler klasar året efter. Marc Hugel, chef för vingårdarna på firman med samma namn, har berättat att man genomförde vendange vert systematiskt på 1980-talet. Första året lade man 200 timmar på detta, men antalet klasar ökade år från år tills det hela antog helt absurda proportioner. Efter några år behövde man 1300 timmar för att genomföra vendange vert! Då slutade man helt, och efter något år hade vinrankorna återgått till normal fruktsättning.

Däremot kan man knipsa bort fruktämnen tidigt på våren utan att det ger problem.

Fulla rader behövs

Man kan ofta se nyplanterade, ynkliga plantor mitt bland halvsekelgamla stockor. Orsaken till att man vill ha fulla rader är inte för att hålla uppe avkastningen, utan för att man inte vill låta rötterna hos befintliga stockar få en chans att söka sig upp mot ytan. Detta är till och med ett krav i förordningen: det får inte saknas mer än 20% av vinstockarna.

Extremt högt pH kan ge brist på järn

På vissa hålla ser man små partier av stockar med gula löv i vingårdarna. Detta fenomen beror på att det finns fickor finkornig kalk som skapar extremt högt pH-värde i markvattnet. Vinplantan kan då inte ta upp spårämnet järn ur marken vilket försämrar fotosyntesen (kloraplasterna) i vinbladen. Det normala är annars att vinplantans rötter utsöndrar vinsyra till det omgivande markvattnet, vilket sänker pH i rothårens absoluta närhet, varvid järn blir lösligt.