Vinodling i Alsace

Vingårdens decennium i Alsace

Under 1990-talet skedde en fantastisk utveckling i vinkällaren. ökad förståelse av processerna kring fermentering och stabilisering, förbättrad teknologi och hög investeringsvilja har gjort att dagens Alsaceviner aldrig är dåliga.

Men nu vänds uppmärksamheten mot vingården. Grundtanken är att om vinrankan får optimala betingelser blir frukten av högsta klass. När druvan befriats från musten som skall bli vin bör vinmakaren intervenera så lite som möjligt. Människan skall stå tillbaka för naturen, terroir skall överordnas teknologin.

I Alsace finns två beskärningssystem, enkel och dubbel Guyot. Dubbel Guyot är den bästa metoden, där två ∩-formade grenar (baguettes) bär upp de fruktbärande skotten. Skotten binds upp till horisonala vajrar så att de bildar en jämntät, vertikal häck. Se bild.

I AOC Alsace gäller följande regler för uppbindning (pallisage ) och beskärning (taillage):

Beskärningen syftar till att stimulera men även begränsa skottsättning och fruktsättning, samt att forma plantan så att den kan ge jämn avkastning under upp till ett halvt sekel.

Uppbindningen formar plantan så att balansen mellan grönmassa (fotosyntes) och frukt blir optimal, och att man får bästa möjliga ljusexponering till plantan. Vidare skall luftgenomströmningen vara tillräcklig för att undvika röta under mognadsperioden.

Totalt tar arbetet i vingården 140 timmar i anspråk per hektar.

Månad	Aktivitet
Nov - mars	Beskärning
April	Nyplantering
Maj	Uppbindning
Juni	Insektsbekämpning
Juni - juli	Uppbindning och ansning
Juli - augusti	Gallring (vendange vert)
September	Ansning och skörd
Oktober	Skörd och ympning
November	Eventuell skörd

Under sommaren reducerar klipper man bort en ansenlig del av klasarna för att hålla avkastningen nere. Detta kallas vendange vert och görs i juli. Sker det för tidigt kommer de återstående klasaran annars att bli större, och om det sker för sent har det ingen effekt.

Fulla rader behövs

Man kan ofta se nyplanterade, ynkliga plantor mitt bland halvsekelgamla stockor. Orsaken till att man vill ha fulla rader är inte för att hålla uppe avkastningen, utan för att man inte vill låta rötterna hos befintliga stockar få en chans att etablera sig ytligt.

Snygga rader är inte bra

Nästan alla odlare har slutat med ogräsbekämpning i raderna. De flesta låter ogräset växa och klipper sedan ned det. Det normala är ett slags växelbruk där varannan rad plöjs, medan varannan rad får vara eller besås med råg eller liknade gräs. Ogräset tvingar ner stockarnas rötter på djupet. Markvegetationen håller fukten kvar i jorden, och binder kväve som annars skulle gått förlorat. Vid plöjningen vänds organiskt material ned i jorden, vilet höjer mullhalten. Mullen förbättrar den vattenhållande förmågan, stimulerar markens mikrober och tjänar som förråd för näringsämnen. Vissa lägger även ut halm i raderna för att förhindra uttorkning under juli och augusti.

På vissa hålla ser man små partier av stockar med gula löv i vingårdarna. Detta fenomen beror på att det finns fickor finkornig kalk som skapar extremt högt pH-värde i markvattnet. Vinplantan kan då inte ta upp spårämnet järn ur marken vilket försämrar kloraplasternas funktion i vinbladen. Det normala är annars att stocken rötter utsöndrar vinsyra som förmår att sänka pH i rothårens absoluta närhet, varvid järn blir lösligt.

Mer miljöanpassning

Allt fler går över till miljöanpassad odling. Det kan ske med olika ambitionsnivå.

Med organisk odling menas att man inte använder konstgödning eller Bordeauxvätska i vin gården. Bordeauxvätska innehåller kopparjoner som är en fysiologisk antagonist till andra 2-värda katjoner, t ex näringsämnena kalcium och magnesium. Konstgödning ger en snabb tillsats av lättillgängligt kväve som ger vinrankan en ojämn och onaturlig tillväxt.

Om det växer i raderna tvingas dessutom stockarna ner djupare för att få vatten. Detta gynnar kvalitet och minskar dessutom risken för uttorkning.

De som går allra längst har antagit de biodynamiska principerna som bl a formulerats inom den antroposofiska läran. I denna tar man strikt avstånd från icke-naturliga gödnings- och bekämningsmedel. Men dessutom låter man månens och planeternas rörelser styra arbetet i vingården och i vinkällaren.

För att få tillgång till förstklassiga, naturliga gödningsmedel har 60 odlare i Alsace slagit sig samman inom gruppen "Vignes Vivantes", de levande vinstockarna. Man har gemensamma anläggningar för att kompostera alla restprodukter från vingård och källare till kompost. Baserat på kemiska analyser avgör man sedan vilka ytor som behöver näringstillskott. Läs mer.

Bland de tongivande i "Vignes Vivantes" finns strålande vinmakare såsom Jean Dirler (Bergholtz), Sylvie Spielmann (Bergheim), Yves Gassmann (Rorschwihr), André Ostertag (Epfig) och Jean Schaetzel (Ammerschwihr).