Pinot Noir från Alsace

Pinot Noir är , tillsammans med Cabernet Sauvignon, världens viktigaste druva för röda viner. Men medan Cabernet Sauvignon bygger storheten på att kunna ge utmärkta viner under många olika odlingsbetingelser, är Pinot Noir enastående krävande och gäckande.

Pinot Noir förknippas självklart med Bourgogne, i synnerhet Côte de Nuits men även Côte de Beaune. Stora viner från Côte de Nuits ligger prismässigt högre än några andra viner; bra viner ligger i intervallet €20-50 medan storheterna från Romanée Conti, Clos de Tart och Perrot-Minot med lätthet svingar sig över €150.

Utöver Bourgogne, står fin Pinot att finna i Nya Zeeland, USA och inte minst i tyska Pfalz, där producenter som Philipp Kuhn gör viner som uttrycker storheten i Pinot Noir.

Men det är lätt att glömma att Côte de Nuits bygger sitt rykte på en smal remsa av en perfekt exponerad, perfekt dränerad, särpräglad terroir av kalksten och märgel från perioden Jura. Dessutom har landskapet formats till att bli konkavt vilket ger ett unikt mikroklimat, samtidigt som odlingszonen ligger i regnskugga.

Ingen annanstans på Jorden finns något liknande. Utom i Alsace.

Pinot Noir i Alsace

I Alsace finns Pinot Noir på 9,6% av arealen. Andelen ökar i takt med att kvalitén och medeltemperaturen ökar. Pinot Noir används som bas i Crémant och till vita viner, där den får ingå i Pinot Blanc. Även ”Blanc de Noir” förekommer men bör som regel undvikas. Dessutom görs lätta roséviner som dricks i djupa klunkar vid sommargrillen.

Även om mycket bra Pinot Noir kan uppträda helt oförmodat i vilken by och hos vilken producent som helst, finns det två sektorer som är välkända för sin Pinot Noir. Den nordligaste är området kring Rodern och St Hippolyte. Särskilt Grand Cru Gloeckelberg med sin varma, mörka men ändå ganska tunga jord ovanpå granit är den ena. Den andra är Pfaffenheim, Rouffach, Westhalten i vilka Grands Crus Vorburg och Steinert ingår.

Jäsa först – pressa sen

Vinifikationen av röda viner skiljer sig, som bekant, på ett fundamentalt sätt från vinifikation av vita viner. Medan druvor till vita viner tas direkt från vingården till pressen, jäser röda viner tillsammans med skalen och en del av stjälkarna. Därefter pressas vinet. Denna period kallas macerering och varar 5-15 dagar. Den alkohol som bildas under fermentationen extraherar smakämnen och färg från skalen. Macereringen avpassas så att man uppnår balans mellan fruktighet (från musten) och strukturen (från skalen).

Jäsningstemperaturen hålls kring 28 C, alltså cirka 10 grader högre än för vita viner. Vidare sker både alkoholjäsning och malolaktisk omvandling i samma process, vilket beror på att pH-värdet i röd druvmust är jämförelsevis högt.

Efter pressning och slutlig jäsning tappas vinet antingen på ståltankar, stora ekfat (foudres) eller på små ekfat, allt beroende på hur ambitionsnivå och det unga vinets potential.

Så är Alsace Pinot Noir: Version 1

En jämförelse med STOR Pinot Noir från Bourgogne ger vid handen att toppvinerna i stort sett lyser med sin frånvaro i Alsace. Trots ett fördelaktigt klimat och en geologisk potential sakas oftast ”det”. Med risk för att generalisera är doften ofta lite väl blyg och saknar såväl tydlig frukt som ett uns av kryddighet, medan smaken balanserar på randen att vara för lätt i förhållande till både alkoholen och tanninerna. Vinerna når inte riktigt ända fram.

Så är Alsace Pinot Noir: Version 2

Liksom alla viner från Alsace är Pinot Noir mycket välgjorda, användbara och rimligt prissatta. Inte ens de dyraste från Marcel Deiss, Muré, Weinbach, Barmes-Buecher eller Paul Blanck når över €30. På den prisnivån blir man sällan glad i Bourgogne. Även kring €10-15 presenterar Jean-Pierre Frick, Agathe Bursin, Laurent Barth, Becker, J B Adam, Clément Lissner och andra matviner som höjer sig långt över standardbourgognen, och som aldrig har den syltighet som belastar Pinot Noir från Nya Världen.

Framtiden

Klimatförändringarna kommer förbättra förutsättningarna för att göra seriös Pinot Noir i Alsace. Redan nu börjar många snegla på kalkrika vinmarker i norr, t ex Grand Cru Steinklotz för att plantera Pinot Noir.

Men lyftet kommer bara om man dels tillåter uppbindning enligt Cordon de Royat (vilket minskar avkastningen) samt ger Pinot Noir status för Grand Crus. Det senare är nödvändigt för att ge plats på toppmarkerna där Pinot Gris och Gewurztraminer kommer få alldeles för varmt om 20-30 år. Då kanske Alsace Pinot Noir rent generellt kan klättra mot de nivåer som man redan nått i Tyskland.