Riesling Pinot Gris Gewurztraminer Muscat d'Alsace Pinot Blanc Chasselas Pinot Noir
Alsace druvor

Pinot Noir från Alsace

Pinot Noir är , tillsammans med Cabernet Sauvignon, världens viktigaste druva för röda viner. Men medan Cabernet Sauvignon bygger storheten på att kunna ge utmärkta viner under många olika odlingsbetingelser, är Pinot Noir enastående krävande och gäckande.

Pinot Noir förknippas självklart med Bourgogne, i synnerhet Côte de Nuits men även Côte de Beaune. Stora viner från Côte de Nuits ligger prismässigt högre än några andra viner; bra viner ligger i intervallet €20-50 medan storheterna från Romanée Conti, Clos de Tart och Perrot-Minot med lätthet svingar sig över nivån €150.

Utöver Bourgogne, står fin Pinot att finna i Nya Zeeland, USA och inte minst i tyska Pfalz, där producenter som Philipp Kuhn gör viner som uttrycker storheten i Pinot Noir.

Men det är lätt att glömma att Côte de Nuits bygger sitt rykte på en smal remsa av en perfekt exponerad, perfekt dränerad, särpräglad terroir av kalksten och märgel från perioden Jura. Dessutom har landskapet formats till att bli konkavt vilket ger ett unikt mikroklimat, samtidigt som odlingszonen ligger i regnskugga.

Ingen annanstans på Jorden finns något liknande. Utom i Alsace.

Pinot Noir i Alsace

alsace vin

I Alsace finns Pinot Noir på 9,6% av arealen. Andelen ökar i takt med att kvalitén och medeltemperaturen ökar. Pinot Noir används som bas i Crémant och till vita viner, där den får ingå i Pinot Blanc. Även ”Blanc de Noir” förekommer men bör som regel undvikas. Dessutom görs lätta roséviner som dricks i djupa klunkar vid sommargrillen.

Även om mycket bra Pinot Noir kan uppträda helt oförmodat i vilken by och hos vilken producent som helst, finns det två sektorer som är välkända för sin Pinot Noir. Den nordligaste är området kring Rodern och St Hippolyte. Särskilt Grand Cru Gloeckelberg med sin varma, mörka men ändå ganska tunga jord ovanpå granit är den ena. Den andra är Pfaffenheim, Rouffach, Westhalten i vilka Grands Crus Vorburg och Steinert ingår.

Jäsa först – pressa sen

Vinifikationen av röda viner skiljer sig, som bekant, på ett fundamentalt sätt från vinifikation av vita viner. Medan druvor till vita viner tas direkt från vingården till pressen, jäser röda viner tillsammans med skalen och en del av stjälkarna. Därefter pressas vinet. Denna period kallas macerering och varar 5-15 dagar. Den alkohol som bildas under fermentationen extraherar smakämnen och färg från skalen. Macereringen avpassas så att man uppnår balans mellan fruktighet (från musten) och strukturen (från skalen).