En fantastisk måltidsdryck
Jag måste erkänna att jag med åren har blivit mer och mer förtjust i Crémant. Ett skäl är att det är en utmärkt till mat. Det är också mycket billigt i förhållande till kvalitén och det arbete som ligger bakom produktionen.
Crémant är viktigt för Alsace
Alsace har som bekant tre AOC och av dessa är AOC Crémant d'Alsace den senaste, formellt antagen per 24 augusti 1976.
Det finns fyra betydande områden i Frankrike för viner gjorda enligt Métode traditionnelle; Champagne, Loire, Bourgogne och Alsace. Vad gäller volym hamnar Crémant d'Alsace på plats nr 2 med en årlig produktion på ca 255 000 hektoliter, d v s 33 miljoner flaskor. Det motsvarar 10% av produktionen i Champagne. Faktum är att Moët et Chandon ensamma står för en lika stor volym om hela Alsace.
För att nå denna volym används 18% av Alsace totalt 15 500 uppodlade hektar. Matematiken stämmer relativt Champagne; 0,18 x 15 500 = 2 800 ha vilket är nära 10% av de 32 000 ha som utgör Champagne.
Den inhemska andelen konsumtion av Crémant är hög och hela 30% av allt seriöst bubbel som konsumeras inom landets gränser är AOC Crémant d'Alsace.
Métode traditionnelle
Tillverkning av mousserande vin enligt champagnemetoden går till på följande sätt:
- Ett basvin med låg sockerhalt, och hög syrahalt vinifieras till önskad alkoholhalt. Druvorna skördas inte fullt mogna vid ca 11% potentiell alkohol och chaptaliseras så att det kan jäsa till ca 12,5%. Detta vin måste registreras och kallas formellt för 'Vin destiné à l'elaboration de Crémant d'Alsace', Vin ämnat för framställning av Crémant d'Alsace.
- Basvinet fylls på sin slutliga flaska tillsammans med nytt socker och jäst,'liqueur de tirage'. Flaskorna försluts med kapsyler varefter den andra jäsningen startar och trycket i flaskan byggs upp till ca 6 bar.
- Vinet jäser men får sedan ligga till sig i staplar, 'sur latte', varvid den döda jästen bryts ned mikrobiellt, s k autolys.
- För att bli av med jästfällningen utförs en 'remuage', vanligtvis maskinellt i stora roterande och lutningsbara korgar, 'gyropalettes'. Under detta steg samlas de små döda jästpartiklarna alldeles under kapsylen.
- Efter 'remuage' fryses flaskhalsen och jästproppen. Då kapsylen avlägsnas skjuts jästproppen ut av trycket i flaskan, 'dégorgering'. Flaskan fylls upp med lite 'liqueur d'expedition', d v s basvin med socker. Detta socker kallas 'dosage' och är avsett att ge optimal balans mellan syra och sötma. Den slutliga korken och grimman sätts på.
Regler, regler, regler....
- Tillåtna druvsorter är Auxerrois, Chardonnay, Pinot Blanc, Pinot Gris, Pinot Noir och Riesling (i Champagne Pinot Noir, Pinot Meunier) och Chardonnay).
- Rosé får enbart göras av Pinot Noir (i Champagne får man vid assemblagen 'färga' ett vitt basvin t ex av Chardonnay med rött basvin av Pinot Noir).
- Minsta tillåtna sockerhalt vid skörden är 8,5% potentiell alkohol d v s 145 g/liter.
- Det maximala uttaget är formellt 100 hl/ha men har, med stöd av bestämmelserna, i praktiken sänkts permanent till 80 hl/ha (i Champagne 100 hl/ha).
- Stockarna som druvorna växer på måste ha nått sin 3:e växtsäsong.
- Maximalt 100 liter får tas ut av 150 kg druvor vilka måste skördas för hand, transporteras i mängder om minst 100 kg samt pressas hela (i Champagne 102 liter av 160 kg druvor).
- Vinet ska buteljerats för andra jäsningen tidigast 1 januari året efter skörden (i Champagne tillsätter man äldre basvin, 'vin de réserve' för att ge karaktär).
- Vinet måste ligga 9 månader 'sur latte' innan degorgering (i Champagne 15 månader för NV och 36 månader för vintage).
Alternativ produktionsmetod
Enligt 'Métode traditionnelle' tillsätts vanligt socker i tre steg i samband med chaptalisering, tillsättning av söt 'liqueur de tirage' samt slutligen 'dosage'.
Men Barmès Buecher i Wettolsheim gör ett snilledrag; man skördar vid 13% potentiell alkohol, men avbryter jäsningen vid nivå 11,7% alkohol och 22 g/liter restsocker. Därefter startas den andra jäsningen på flaska med resterande naturlig fruktos i flaskan, vilket även räcker för en gnutta restsocker.
Intressanta producenter
Jag kan varmt rekommendera följande producenter av spännande Crémant:
- Edgar Schaller (Mittelwihr) gör flera legendariska cuvéer rakbladsvass Crémant med stor precision.
- Fabien Stirn (Sigolsheim) låter sin Crémant ligga 4 år 'sur latte' och kvalitén och komplexiteten är förbluffande.
- Bruno Sorg (Eguisheim) har en underbart fruktig stil med bra mineralitet.
- Clément Klur (Katzenthal) gör ren, elegant Crémant om är en ren glädje att dricka.
- Pfister (Dahlenheim) gör torr (2,5 g/liter dosage) Crémant med champagnelika drag och mycket lång och komplex smak.
- Lucien Albrecht (Orschwihr) är generellt mycket skicklig och har fint druvmaterial.
Crémant är billigt, priserna varierar mellan €6 och, i sällsynta fall, €12.
De som dominerar marknaden, särskilt exporten, är Dopff au Moulin, Dopff & Irion, Lauger och Wolfberger.