
Ammerschwihr är en, vid första anblicken, ganska trist by. På den stora genomfartsleden, som från Colmar går via Kaysersberg upp över Col de Bonhomme och vidare mot Epinal, dundrar ständigt tunga lastbilar. Vägen delar också byn i tvenne delar; på slätten ligger ett villaområde med mängder av små producenter, i den äldre delen vid foten av sluttningarna finns mer traditionell bebyggelse.
I byn finns – hör och häpna – närmare 50 vinproducenter. Skälet är att Ammerschwihr aldrig har haft att eget kooperativ. Flera producenter är dessutom stora; Henri Ehrhart, Kuehn och J. B. Adam är stora handelshus.
Ammerschwihr bygger naturligtvis sitt rykte på Alsace senaste Grand Cru, Kaefferkopf. Denna mark var faktiskt den första i Alsace som fick officiell, skyddad status. Redan 1932 avgränsades Kaefferkopf men likväl dröjde det till 2006 innan denna mytomspunna vinmark erkändes som Grand Cru inom AOC-systemet. Kaefferkopf domineras av Gewurztraminer och Riesling, och lagen tillåter att Kaefferkopf säljs som varietetsviner, eller som blandning med främst Gewurztraminer och Riesling.
Producenterna i Ammerschwihr har ofta även marker på Grand crulägena Wineck-Schlossberg (Katzenthal), Schlossberg (Kaysersberg/Kientzheim), Furstentum (Kientzheim) och Mambourg (Sigolsheim). Prisnivån i byn är generellt låg. Men medan Kaefferkopf ger underbart friska viner kan de mer basala vinerna från Ammerschwihr vara ganska klumpiga och trista. Dessa druvor kommer från slätten som inte alls ger den spänst och karaktär som vingårdarna på sluttningarna. Alltså: se upp!
Ammerschwihr jämnades med marken i december 1944 efter intensiv beskjutning av amerikanskt artilleri. Kvar av den forna medeltidsbyn finns den södra stadsporten och ruinen av Hôtel de Ville, uppfört i renässansstil år 1552 (se bild till vänster).